Ricky Bruch är död

Vila i frid.

dn.se

svd.se

Var är alla?

Dröm eller verklighet? Ibland vet man ärligt talat inte vad man ska tro.

Jag var ute på en liten resa i landet härom sistens. Jag åkte tåg. Min vana trogen pluggade jag in hörlurar med musik och satte mig att jobba med datorn. För att hålla koncentrationen uppe och inte störas av omvärlden kompletterade jag med ett par hörselkåpor. Snyggt.

Ganska snart märkte jag att allt inte var som vanligt. Det var helt folktomt i tågvagnen. Inte en kotte mer än jag! Det kom inte ens någon tågvärd för att kika på biljetten. Jag reste mig och gick runt på tåget. Det var helt öde. I bistrovagnen gapade hyllorna tomma. Jag började nu känna mig riktigt illa till mods. Var det ett spöktåg som jag hamnat på? En rälsens flygande holländare?

Jag skulle byta tåg någonstans i mellersta Sverige. Stationen var öde. Jag gick tvärs över gatan, in på en restaurang. Där var det också tomt. Det ångade ur kaffebryggaren och allt verkade som vanligt, förutom att det varken syntes gäster eller personal. Jag gick tillbaka till stationen och väntade på mitt anslutande tåg.

När jag var liten dagdrömde jag ibland om att vara helt ensam en dag. Jag frossade då i fantasier om äta hur mycket godis som helst och spela dataspel och annat oskydigt som man drömmer om som barn. Men att uppleva denna totala folktomhet i verkligheten var endast märkligt.

När jag kom fram till min destination var allt som vanligt igen. Jag klev av tåget och det var en massa männsikor på plattformen. De ilade hit och dit med väskor och packning. Folk pratade och skojade och rökte och gjorde allt annat som man gör på en tågstation. Jag andades ut. Fast känslan av att ha varit i en skräckfilmsliknande dröm kunde inte släppa mig riktigt.

Tänk om det var en dröm? Tänk om jag fortfarande drömmer?

Åter till ordningen

Hej hej. Jag har varit bortrest ett tag på semester i ett främmande sydland; Spanien. Oavsett hur avkopplande, exotiskt och intressant det är att "komma bort", så är det alltid lika skönt att komma hem till sina saker i Sverige igen.

Som trogna läsare säkert har noterat, så har jag varit tämligen inaktiv på bloggen senaste veckorna. Jag har varit på sk "solsemester", och vill här ta tillfället i akt att presentera ett par tjusiga fotografier från nämnda resa.

Stämningsbild från poolside.

I Malaga träffade jag på denna tjusiga tobaksindian.

Dåså hörni. Jag lämnar er snopet för denna gång. Jag återkommer med rapporter från verkligheten framöver.

Er förtrolige

Vintips

Jojo, ibland smakar det minsann gott med vin. Rött, kraftigt och franskt ska det vara!

Jag vill idag tipsa om ett särdeles smarrigt vin som jag hade turen att dricka häromdagen. Det passar förvisso inte speciellt bra till ost eller som sällskapsvin, men till en blodig köttbit med rejäl smak är det förträffligt. Det är helt i min smak! Fylligt, strävt och med komplexa aromer av svettig häst och mörka bär.

Det finns två sätt att dricka ett sådant här vin. Antingen så lagar man god mat med stor omsorg och bjuder trevliga vänner på civiliserad middag. Man serverar vinet lite så där lagom nonchalant men ändå med yttersta finess och med en antydan om att det är både dyrt och gott. I bakgrunden spelar man Schubert eller något annat fint från 1800-talet.

Det andra sättet att dricka vinet är på efterfest till varmkorv och chips. Det ska då heller inte lufta först och gärna drickas ur dricksglas. Satan vad det river gott!

Båda sätten respekterar jag til fullo, fast av helt olika anledningar.

Sug och svälj - god helg!