Landet i alla ära, men stadens cafékultur kan också bjuda på mysiga stunder. Man sörplar kaffe i solen och betraktar förbipasserande.
Nuförtiden tenderar jag att publicera mindre textmassor här på bloggen, och istället fabricera ihop någon slags presentation av min tillvaro genom bilder. Det är väl ett sympatiskt sätt att arbeta? Mindre tidsödande om inte annat. Min övertygelse är att bloggar måste ha bilder, annars blir det hiskeligt tråkigt.
Nå i alla fall. Det skulle handla om cafékultur. Bilderna nedan redovisar huru bedårande det kan te sig att sitta en stund och fika.
Notera att två kaffe och en macka kostade 145 spänn. Ska det vara så? Man häpnar!
Men tur att övertecknad betalade.
SvaraRaderaEtt hjärta av guld är bra att ha, när kaffet är dyrt.
SvaraRaderaMen då fick ni ju också en strålande utsikt över en parkering inbakad i priset...
SvaraRaderaStadens brus och folkvimlets charm....
SvaraRadera