tisdag 28 december 2010

Julejakt

Mellandagarna ägnades åt jakt på Öland. Vi var en samling hårdföra jägare som trotsade naturens element och gav oss ut i markerna. Det var ingen barnlek.



Det rådde bister kyla den dagen. I vindbyarna bet kölden obarmhärtigt. Termometern visade minus 14 grader. Snabbt försvann känseln i kinderna. Trots desperata försök att våldsamt gymnastisera med tårna inne i kängorna så förlorade jag ganska snart känseln även där. Det var förjävla kallt helt enkelt. Gore tex och andra högteknologiska material kan fara åt helvete. Det finns inget material i västerlandet som står emot sträng köld och vind timme efter timme i skogen då man står stilla på pass. Möjligtvis skulle ett par eskimåstövlar av sälskinn kunna stå emot sådan kyla. Möjligtvis.


Det var inte bara fruktansvärt kallt, det var även djup snö. Alltså riktigt djup snö. På vissa ställen gick snön upp till midjan. För drevkarlarna innebar det ett elände. Men de behövde i alla fall inte frysa. Ångande av svett slet de sig fram i skogen, kokheta av ansträngningen och snörvlande av rinnande snor.


Nå! Jag ska inte bara gnälla. Skogen var synnerligen vacker och vi fällde i alla fall ett rådjur på jakten. Det blir en härlig middag lagom till nyår.


Nej hörni, nu ska jag ta och träna lite snooker istället. Jag förlorade nesligt mot båda mina bröder under julhelgen.

måndag 27 december 2010

Julbordets förlustelser

För er stackars satar som inte hade tillfälle att fira en traditionell svensk jul (som till exempel alla sjömän och soldater utomlands, arbetare inom snösvängen, missionärer i Afrika, utländska medborgare så som italienare, kanadensare, jamaicaner med flera, samt rymdfarare i omloppsbana) kommer här en kort sammanfattning av årets julbord.



Citronsill
Vitlökssill
Västerbottensill
Pepparotssill
Hummersill
Inlagd stekt strömming
Brantevikssill
Gravad Lax
Rökt lax
Romsås
Ägghalvor med räkor
sillpaté
Skinka
Viltpaté
Cumberlandssås
Rödbetssallad
Waldorfsallad
Vörtbröd
Cheddarost
Viltsalami
Prinskorv
Julkorv
Köttbullar
Bruna bönor
Rödkål
Brunkål
Revbensspjäll
Doppespad
Janssons frestelse


Jag åt av allt! Inte konstigt att det uppstod vissa gastro-intestinala besvär efteråt. Avsevärda mängder brännvin och öl gjorde inte saken bättre. Nästa år ska jag satsa mindre på sillarna och mer på det andra. Vad nu det betyder.


I morgon blir det jakthistorier!

Ha det så gott hörni!

torsdag 23 december 2010

Det lackar mot jul

Dan före dopparedan: Bad hair day.



Brunmatens högtid står för dörren:
Skinkan ska griljeras.
Korven ska stoppas.
Pepparkakorna ska kavlas.
Köttbullarna ska rullas.
Brunkålen ska ugnas.
Vörtbrödet ska bakas.
Julölet skummar i glasen.



Amen/God jul/Tjenare grabbar

måndag 20 december 2010

Mer snö

Jisses amalia! Det snöade ytterligare en halv meter under gårdagen. Nu är det så mycket snö så att det börjar bli svårt att ta sig fram utomhus. "Insnöad" är ett uttryck som inte ligger långt från verkligheten.



Vi blev desperata här hemma. Till och med den fyrhjulsdrivna jeepen körde fast i snön ute på gräsmattan. Nu återstår bara traktorn som fortskaffningsmedel. Tur att vi har både glögg och pepparkakor så det räcker i flera veckor.


God jul så småningom!

torsdag 16 december 2010

Ärtor och fläsk

Ärke-torsdag: Hemlagad ärtsoppa med fläsk och varm punch. Stark senap. Knäckebröd med lagrad ost. Underbart gott!





Varför krångla till det? Jag uppmanar er alla att laga ärtsoppa själva! Det är enkelt som en plätt. Recpetet finns på ärtpaketet. Kör, bara kör!

Och vi vet ju alla vilka positiva bieffekter som man dessutom erhåller av ärtsoppa. Kul och festligt.

onsdag 15 december 2010

Ölandssnö

Öland är trivsamt och fint. Och en smula äventyrligt för motorfärder när det är snöstorm.




En V70 är kanske inte den bästa bilen i snöstorm. Men om man gasar sig igenom drivorna av snö så går det ganska bra.




Och självklart ska man inte leka med mobilen och ta bilder samtidigt som man kör i snörök och halka!


Vrooom!

tisdag 14 december 2010

Gör det själv: förstör din bil

Att meka med gamla bilar kan vissa gånger vara kul och mysigt. Det kan också vissa gånger göra dig galen av självförakt. Ta mig i handen och följ med på en resa till mänsklighetens yttersta gräns av dårskap. Det här är sedelärande grejer.


Mekning i gör-det-själv-hallen.

Paddan behövde vinterhjul! Svärfar och jag tog med gemensamma krafter tag i det smutsiga arbetet att byta från sommarhjul till vinterdito. För detta ändamål så åkte vi till en gör-det-sjäv-hall med hydraulisk lyft. Vi höjde upp bilen och bytte hjul. Det gick bra och fint. Vi bytte sedan olja och oljefilter. Det gick också bra och fint. Även rundsmörjningen gick som en dans.

En svärfar i trivsam stämning.

Jag hade fixat en liten specialare kvällen till ära, ett foliepaket med varmkorv som jag hade klämt in vid grenröret. När vi kom fram till gör-det-själv-hallen så slängde jag nonchalant upp motorhuven och bjöd svärfar på varmkorv. Det var uppskattat, även om korven faktiskt inte hunnit bli helt genomvarm. Får köra 15 minuter till nästa gång.

Varmkorven var ett välkommet tillskott till bilringarna.

Efter avklarat arbete sänkte vi ner bilen, bara för att upptäcka att bakluckan var totalt demolerad. En stålbalk som var lämpligt placerad i lokalen hade gjort sitt. När vi hissade upp bilen så hade stålbalken tryckt till bakluckan. Aj aj aj aj. Fy satans skit vad klantigt. Det var ingen liten diskret skada, utan en mother-of-a-hellfuck till plåtskada. Hela bakluckan var knäckt och gick inte ens att stänga. Skit.

Skadan ser inte mycket ut för världen. Det gör inte en tand med tandvärk heller.

Sedan startade inte bilen. Det var lögn i fan. Helt dött i startmotorn. Vi knuffade igång bilen för att överhuvud taget kunna lämna gör-det-själv-hallen. Väl hemma i garaget så satte jag igång med det intressanta jobbet att hitta elfelet.

Halv ett på natten var jag klar med felet. Det var en anslutning på solenoiden som glappade. Glad i hågen återmonterade jag allt som jag demonterat, och begav mig hemåt på stadens gator. Det var en stolt koltrast som sjöng i den tidiga morgonen, och jag gnolade glatt för mig själv där jag gick. Eller inte.

Senare, i garagets lugna vrå. Jakten på det mystiska elfelet är inledd.

Dåså, gott folk. Tag lärdom av denna sedelärande berättelse. Låt inte min olycka bli även er, se er för när ni höjer upp bilen nästa gång!



PS Vi fick låna en annan baklucka av Sven. Tack, Sven. Nu kan vi i alla fall köra hem till jul.

onsdag 8 december 2010

Mer sill

På allmän begäran (dvs en fråga från en kompis i Örebro) kommer här fler sillrecept inför julens stundande matorgier. Njut med omdöme och respekt; kom ihåg att spara plats i magen för det småvarma också. Revbenspjällens fibrer som retsamt fastnar mellan tänderna är en viktig del av julens förlustelser.


Observera att man i samtliga recept nedan utgår från inlagd sill enligt grundreceptet, och att man efter att sillen stått till sig några dagar, häller av lagen och sedan blandar sillbitarna med de nedan föreskrivna ingredienserna. *Frågor på det?*


1. Vitlök- och limesill
Inlagd sill
En klick majonnäs
Ett par skedar creme fraiche
Några pressade vitlöksklyftor
Rivet skal från en limefrukt
En sked bostongurka


2. Västerbottensill
Inlagd sill
En klick majonnäs
Ett par skedar creme fraiche
En rejäl hög med riven västerbottenost
Några droppar cointreau (smaka av så att det blir lagom)
Ev en smula vatten om det blir för tjock konsistens


3. Wasabisill
Inlagd sill
En klick majonnäs
Ett par skedar creme fraiche
Rejält med wasabi



Nu ska jag iväg på ett möte. Jag hoppas att vi får kaffe och bullar.

Hej på er!

lördag 4 december 2010

Sill, ost och brännvin

Nu nalkas julen, en av de högtider på året då man verkligen kan släppa loss alla hämningar och experimentera vilt med sillinläggningar. Om man har tur får man en liten trivsam sup till sillen också.


(Om du inte tycker om julmat, kan du nog sluta läsa detta blogginlägg nu, och istället hitta något gott att läsa om på denna sida istället.)

Ni vet hur det är, det är stressiga tider. Allt ska liksom "bli klart" före jul. Både privat och professionellt ska man kunna känna att inget stör bilden av total julefrid när julaftons morgon gryr. Så man stressar under hela decemeber. Resultatet blir att man hamnar i en mindre ångestdepression när julhelgen väl infinner sig. Under denna depression är julmaten en säker källa till tröst och ångestdämpning.


Damer uppskattar inlagd sill.


Jag har kommit att intressera mig för sillinläggningar allt mer. Sillen är sympatisk. Opretentiös och rejäl. Hederlig. För er som i likhet med mig kastar er över sillbordet med godmodig glupskhet, följer här några riktigt smarriga recept. Måttet på de olika ingredienserna är ungefärliga.


Sillen skäres i lagom stora bitar.


1. Grundinläggning
Köp en hink med salta sillfiléer. Lägg filéerna i kallt vatten i sisådär ett dygn. Koka sedan upp en lag bestående av ättikssprit 12%, socker och vatten. Proportionerna ska vara ungefär 1-2-3. Typ. När lagen är kall, lägg i filéerna, skurna i lagom trevliga bitar. Efter ett dygn är sillen klar. *Hur svårt är det på en skala?*

(Om lagen är varm när du lägger i fisken, kommer du att få en annan rätt, nämligen sillgröt. En föga uppskattad rätt på julbordet.)

2. Kryddsill
Om man nu inte nöjer sig med att bara äta inlagd sill enligt ovan, så kan man gå ett steg upp på sillstegen och krydda inläggningslagen. Jag brukar anrätta den klassiska kryddsillen på följande sätt:
3 dl grundinläggning enligt ovan
15 Vitpepparkorn
15 Kryddpepparkorn
5 Nejlikor
5 Lagerblad
1 Skivad rödlök

3.Dillsill
Dillsillen är frisk och frodig. Passar både till jul och midsommar. Spara inte på den färska dillen i receptet, fläska på ordentligt.
3 dl grundinläggning enligt ovan
1 tsk Dillfrön
Ett knippe Färsk dill


Sillens plats på julbordet: Central.


Okej, hörni. Det får räcka för idag. Jag ska inte trötta ut er med oändliga rader av sillrecept. Tillåt mig bara kort att reflektera över något väsentligt i sammanhanget: valet av brännvin till sillen. Det går utmärkt att krydda egen brännvin med olika exotiska ingredienser. Jag har under årens lopp försökt mig på många varianter. Ett tag hade jag ett tjugotal olika småflaskor med olika varianter på samma kryddning i ett skåp, för att hitta det optimala förhållandet mellan de olika kryddorna. Det blev naturligtvis ohållbart. För att göra en extremt lång historia kort: Det är svårt att göra egna brännvinskryddningar som är lika goda som köpespriten. Detta är min ödmjuka åsikt, och jag beklagar att det förhåller sig så. Att krydda brännvin är komplicerat och ställer höga krav på råvaror och teknik. Visst kan det vara roligt och festligt att hänge sig åt brännvinskryddning, men risken är stor att den där flaskan med citronmeliss- och valnötsbrännvin som står i skafferiet, förblir stående.

Så om du inte är en extravagant entusiast som envist kryddar eget brännvin, så rekomenderar jag Lysholms Linie Aquavit eller O.P. Anderson Aquavit i alla lägen. De är bägge rena och tydliga i sina smaker. Linien domineras av kummin i smaken, medan O.P har en mumsig balans mellan anis, fänkål och kummin. Bägge två är faktiskt otroligt goda till sill.

Se även: gp.se