Sådär, då var det dags igen. Julstress och ångest. Det är inget kärt återseende. Men banne mig om jag inte hittat ljuset i tunneln. Ibland behöver man byta perspektiv.
Jag har i enlighet med min neurotiska natur haft allt mer svårt att upprätthålla ett glatt sinnelag när det vanskas julhelg. Jag har tidigare skrivit om detta. Så vad göra? Jag är en handlingens man och har inte för vana att lägga mig platt på rygg inför problem. Fan vad skrytigt det där blev. Ja ja, skit samma. I alla fall. Jag har gjort en upptäckt. Eller ska vi säga att jag har hittat ett nytt sätt att betrakta det hela. En insikt: Julen är ingen högtid – det är en årstid. Enkelt, men befriande.
Hoppas ni hänger med. Om man tänker på julen som en årstid så blir det så mycket enklare. Inte för att jag på något sätt kommer att bli mer aktiv i julefirandet, jag köper inga julklappar och röstar inte på årets lucia, osv. Däremot inordnar jag mig nu i tanken att man lever i detta virvarr av tomtar och julmust ett tag nu. Själva julhelgen blir då bara en mindre del i sammanhanget. En avdramatisering har skett. Halleluja!
Jag är för övrigt inte speciellt aktiv på bloggen nu. Är pappaledig, se. Det tar tid. Vardagen är full av små och stora bestyr. Det är trevligt.
Skål på er! God jul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar