Inget är kul. Jag är förkyld.
Hosta är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Och snor.
Jag går och lägger mig igen. Hepåre.
måndag 28 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Bortom det ordinära. Eller närmare?
Varde frilltrilskande!
SvaraRaderaTack tack. Du är den enda som tycker synd om mig. Jag har varken fått fantomen eller vindruvor.
SvaraRaderaVarken eller! Hur är det egentligen ställt med medmänsklighet och omtanke i dessa dagar? Det skulle inte förvåna mig ett russin om din gode granne just nu sitter och prasslar med en klase druvor kalasandes på en färsk trycksvärtdoftande Fantis alldeles bak väggen.
SvaraRaderaKunde jag ge dig åtminstone en av insändarsidans deckarnötter anno 1983 skulle jag... men minnena därav tycks undanfly mig.
Och frugan som inte ens kan vaska fram en gammal Kronblom, eller nånting... Men hon tycker synd om dig.
SvaraRadera