Nu börjar vintern sakta att släppa sitt järngrepp om tillvaron. Som ett obevekligt skruvstäd har kylan under många månader klämt sönder allt i sin väg, och krossat varje litet uns av värme och välmod. Men nu vänder det!
Ett säkert vårtecken är att örtagården på balkongen åter börjar spira. De spröda små skotten klänger långsamt upp, klargröna och frodiga, för att möta solens första värmande strålar.
Eller inte. Jävla skitvinter som aldrg tar slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar