onsdag 30 mars 2011

Gnäll

Jag gav mig ut i stadens vimmel med ett tydligt mål: att ta reda på varför man så förtvivlat ofta hamnar i ett irriterat tillstånd så fort man rör sig utanför dörren. Här är min vittnesbörd.

Min empiriska studie av min egen irritation innehöll följande komponenter: jag skulle transportera mig själv från hemmet till centralstationen. På vägen noterade jag allt som påverkade mig negativt eller positivt och värderade det på en femgradig skala, något som jag själv kallar "humörpoäng", förtkortat HP. När jag begav mig hemifrån var jag i harmoni och balans och inte i någon särskild sinnestämning. Vi kan kalla mitt dåvarande känslovärde noll. På vägen till centralen råkade jag ut för följande humörpåverkande händelser:

Soligt och trevligt vårväder: +1 HP
Buffliga biljettkontrollanter på spårvagnen: -3 HP
Såg Peter Sundfeldt jäkta fram på gatan: +1 HP
Ett gäng dagisbarn som rultade fram i varselvästar: +1 HP
Aggressiv gatuförsäljare: -3 HP *
Tre olika personer som gör allehanda missljud på diverse musikinstrument: -2 HP**
Påtänd man som fladdrar omkring på centralen: -1 HP

SUMMA: -6 HP


Då var det vetenskapligt bevisat. Saker irriterar mig. Om nu någon betvivlat motsatsen. En kritisk analys avslöjar förvisso att de positiva och de negativa händelserna är nästan samma till antalet. Skillnaden är att jag uppfattar de negativa händelserna på ett starkare sätt än de positiva. Jag kanske är på tok för känslig. Eller så är jag en stofil med gnälltendenser. Eller både och.


Över och ut.


* Det var en tjej i 23-årsåldern. Hon kom fram till mig och började prata:
Hon: "Får jag ställa en fråga? Äter du omega 3?"
Jag: "Ja, massor, men jag försöker dra ner på det."
Sedan kastade jag en bitchblick på henne och gick vidare.

** Vissa dagar kan jag på ett humoristiskt sätt uppskatta den totala frånvaron av talang som vissa "musikanter" uppvisar, och faktiskt på ett helt politiskt inkorrekt sätt bli full i skratt. Ibland kan jag också betrakta det som ett slags postmodern ljudinstallation som ifrågasätter normen för vad som uppfattas som musik. Dock inte idag, det var endast störande. Förlåt, man ska inte sparka på de som ligger, men det ÄR faktiskt något som irriterar mig hejdlöst ibland.

4 kommentarer:

  1. en bitchblick! faan va underbar du är

    SvaraRadera
  2. Du kanske får tillämpa "den ironiska körstilen" på dina stadsvandringar?

    SvaraRadera
  3. Kristian: Äsch... *rodnar*

    Charlotte: Bra idé. Jag ska försöka omsätta denna tanke till handling.

    SvaraRadera
  4. En bra idé att gå på ironisk stadsvandring. En sjujädrans bra idé, faktiskt.

    SvaraRadera