IKEA, Hitler och jag

Man kan ägna en hel dag åt att handla och montera möbler från IKEA. Men speciellt kul är det inte. Frågan är om Hitler är roligare? Igår präglade de bägge min tillvaro.

Ny lägenhet, nya möbler. Efter tre resor till IKEA senaste veckan har jag lärt mig ett och annat. Som att man måste förbereda sin kropp inför besöket på IKEA-varuhuset, lämpligen genom att äta en eller två korvar med bröd i förbutiken. Finns det ordet över huvud taget på riktigt, "förbutik"? Det är alls inget dumt ord, man förstår vad det betyder, likaväl som föråkare eller försats. Kan man säga att man förhandlar i förbutiken? I vilket fall, i förbutiken på IKEA drar man snabbt i sig ett par korvar, i likhet med en bankrånare som inför en stöt häller i sig några Rohypnol. Skillnaden är att på IKEA måste man vara mer uthållig än vid ett bankrån, och stå emot alla obehagskänslor samtidigt som man också ska fatta beslut som rör hemmets inredning. Ingen lätt match. Men korven hjälper avsevärt.

Väl hemma börjar monteringen. Det går bra en stund, men till slut blir man alltid lite grinig. Även om alla delar finns med, och allt går fint att montera enligt anvisningarna, så blir man liksom ändå så jävla trött på det hela. Nedanstående bild är ett resultat av min frustration under gårdagens montering av ett badrumsskåp. Vi har alla en trotsig 12-åring inom oss.

Så var det det här med Hitler. Han dök upp i ett osannolikt sammanhang. Jag hade turen att läsa om en händelse som inträffade på Öland i går morse. Ett präktigt hacker-intrång på Borgholm kommuns hemsida resulterade i att besökarna välkomnades till "Bögholms kommun", och på sidan fanns en bild med Adolf Hitler. Spana in följande länk till ölandsbladets rapportering i händelsen. Som sagt, vi har alla en trotsig 12-åring inom oss...

IKEA - Hitler: 1-0