Åderlåtning

Gårdagen tillbringades i garaget. Vår vackra bil behövde lite omsorg. I enlighet med medicinvetenskapens läror från 1700-talet, utförde vi lite åderlåtning på kärran för att återställa balansen mellan de olika vätskorna i bilens system.

Det hela var enkelt och trivsamt. Bilens tank skulle rengöras. Efterhand samlas en ansenlig mängd partiklar i tanken, och orsakar små irriterande moment. Vi hade nu tröttnat på att byta bensinfilter varje månad, och bestämde oss för att gå till botten med problemet.

Det var en trivsam eftermiddag i garaget. Arbetet förflöt utan större incidenter. I princip. Medan bensinen flöt ur tanken, passade jag även på att tillverka en hållare till den lilla brandsläckare som införskaffats. Även hydraloljenivån kontrollerades. Det är alltid förnöjsamt och tillfredställande att pyssla och greja i garaget. Om arbetet dessutom går enligt planerna så är det ännu bättre. Sann lycka.

Jag har förstått att vi i Skandinavien är lite unika när det gäller veteran- och entusiastfordon. Nere på kontinenten är man samlare om man äger gamla bilar. Och då är man dessutom välbärgad och har råd att hålla sig med en egen mekaniker. Här upp i norr verkar det finnas en helt annan folklighet i bilintresset. Intressant.

Jag förespråkar egentligen det mycket miljövänliga tåget som transportsätt. Men när man läser om att ett X2000 återigen fuckat, så undrar jag om det inte är bättre med en bilfärd. Speciellt om man har en gammal vacker Citroën.

Amen.